När har du dåligt samvete? Är det i situationer där du känner att du svikit dig själv eller andra? När du känner att du inte riktigt räcker till eller när du sagt något du egentligen önskar du hållit tyst med?
I psykologilexikon beskrivs ordet samvete som;
"den funktion i människors psyke som gör att de känner sig nödsakade att göra somligt och avstå från annat, och som ger upphov till skuldkänslor och ånger vid brott mot dess bud och förbud".
Men vem är det egentligen som bestämmer dessa "bud" och "förbud"? Alla har vi säkert mött människor som anser att vi behandlat dem illa utan att vi själva förstår vad de menar. Det handlar helt enkelt om att vi själva inte hade tagit illa vid oss om någon sagt eller gjort samma sak mot oss.
Sedan jag fick barn har det här med dåligt samvete eskalerat. Jag känner ofta att jag borde varit mer närvarande, lekt mer, kramat och pussat mer, brytt mig mindre om mig själv och mer om barnen. Säkert är det helt naturligt att känna så, men betyder det att det dåliga samvetet kommer att vara en följeslagare under resten av livet? Förmodligen!
När har du dåligt samvete?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar