Tittar mig lite förstrött omkring och ser plötsligt hur dammigt det är hos oss. Det är det i och för sig alltid (tror det är något med ventilationen) men dammigheten har nu hittat nya nivåer.
På ett sätt är det lite härligt att märka hur mycket jag har förändrats. För bara ca tre år sedan var jag ordentligt pedant och hade en hel del tvivelaktiga tvångstankar om hur det borde se ut hemma, framförallt om besök var på väg. Å andra sidan kan det kännas lite sunkigt att alltid ha det så stökigt...och dammigt. Man snubblar över leksaker var man än går och dammkornen, diskberget och tvätthögen växer i en takt som är omöjlig att hinna med.
Det sköna med den här förändringen jag tycks ha genomgått är att jag inte bryr mig så mycket längre, på riktigt! Faktiskt så kan jag nästan (fast bara nästan) vara lite stolt för att det ser ut som det gör när det kommer folk för det visar ju bara att jag har så mycket viktigare saker att göra än att städa. Som att umgås med min underbara familj, mina fina vänner, träna och driva företag.
Idag lever vi i våra perfekta hem med senaste inredningen oavsett om det är shabby chic eller högglansigt. Vi har fullt upp med att hålla uppe fasaden och visa upp våra perfekta hem, rena väluppfostrade barn och senaste gadgets. Jag är evigt tacksam att jag lärt mig att välja bort ett tiptop hem till förmån för annat. Det kommer en tid när jag igen kommer ha mer tid att ha det välordnat omkring mig, men så länge njuter jag av stöket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar