Att säga hej då är inte någon av mina starkaste sidor. Plötsligt minns man tillbaka på tiden tillsammans (oavsett om det är en kort visit eller en längre gemenskap). Eventuella irritationer, konflikter eller liknande är som bortblåsta och det enda som finns kvar är allt det positiva som man upplevt tillsammans.
Att ta avsked när man vet att man snart ska ses igen gör såklart själva avskedsmomentet betydligt lättare, men hur tacklar man när man vet att det kommer dröja mycket länge tills nästa gång?
Många upplever avsked som något negativt, men i vissa situationer kanske du rent av ser fram emot att få avsluta, säga hej då, lämna. Då blir plötsligt avskedet till något positivt, en skön känsla som du kanske gått och väntat och längtat efter under en tid.
Oavsett vem eller vad du tar avsked av, eller om du upplever avskedet som positivt eller negativt tror jag att du kan växa och utvecklas som person varje gång du tar avsked. Att du tillåter dig att sörja och vara ledsen (om du behöver det) eller att glädjas och fira (om du upplever avskedet som positivt).
Jag har idag precis sagt hej då till en närstående. Egentligen behöver jag inte alls vänta länge tills vi ses igen, men ändå känns det lite vemodigt just denna gång. Vi har haft en mycket trevlig dryg vecka tillsammans och resten av dagen tänker jag bara njuta av denna sköna känsla som personen i fråga har gett mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar