Jag skrev lite om det i ett tidigare inlägg. När bitterheten får för mycket frihet och till slut uppfyller en person så mycket att hela dennes liv påverkas.
Det måste ju börja någonstans, eller? Vid något tillfälle går det inte som man tänkt sig vilket börjar som en grämelse. Kanske stöter man på flera sådana motgångar och sedan är det i rullning. Allt som sker skyller man på yttre faktorer och sådant man själv inte anser att man kunnat påverka. Men faktiskt är det ju så att vi kan styra mycket själva genom hur vi tänker. Vi kan öva upp förmågan att tänka annorlunda och på så sätt ta oss ur den negativa spiralen. Vi kanske inte alltid kan styra över det som händer, men faktiskt är vår hjärna vår egen och alltså kan vi träna upp den till att tänka nytt och positivt.
Det värsta vore väl att vakna upp som gammal kvinna/man och inse att man låtit hela livet bli ett enda stort kaos av bitterhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar